Hur strukturerar vi fritidshemmets verksamhet?

För många huvudmän och rektorer i Sverige är detta med att skapa rätt struktur för fritidshemmet ett problem. Det kan t ex vara så att dessa saknar kunskap om verksamheten, eller att kompetensen saknas hos de som arbetar på fritidshemmet. Det kan också vara så att annat helt enkelt prioriteras framför fritidshemmet. I vilket fall medför detta problem. STORA verksamhets- och (framförallt) arbetsmiljöproblem.

För flera lärare fritidshem är detta orsaken till byte av arbetsplats eller t o m sjukskrivningar.

Jag har under många år arbetat med att påverka denna process med att strukturera, och framförallt utveckla fritidshemmen i Sverige. Det handlar om att skriva, diskutera, föreläsa, synliggöra mm. Många är de skolor som pga mitt arbete med rastverksamheten nu gör detsamma på sina skolor. Visst ger rastverksamheten synergieffekter för fritidshemmen. Visst förtydligas/renodlas lärare fritidshems kunskapsområde. Men… Vi behöver vara ärliga och se rastverksamheten för vad den är – en satsning på skolan där kompetensen hos lärare fritidshem kommer till sin rätt under skoldelen av dagen.

”Vi måste se till barnets hela dag!” har blivit till en klyscha som slängs ut då ökning av fritidshemmets planeringstid kommer på tal.”

Trots studier om fritidshem, blogginlägg och åter blogginlägg, rapporter från Skolinspektionen (här och här) och nedslående statistik från Skolverket rörande fritidshemmen så ändras inte förutsättningarna för yrket.

En del huvudmän inrättar förstelärare för fritidshemmen, andra försöker skapa förutsättningar genom snabb kompetensutveckling för de nyanställda där kännedom om verksamheten saknas. I övrigt görs inte mycket för att skapa det som behövs för övriga ute på fritidsgolvet.

Dessutom har fler arbetsuppgifter tillkommit för oss i yrket, bl a genom den nya del 4 i lgr11 och med den ett centralt innehåll. Detta utan att adekvat tid för arbetet tilldelas. Det där med att högre krav ställs på verksamheten utan att resurser ökar kan ni läsa om här.

Under tiden sjunker antalet anställda med adekvat utbildning för fritidshemmets verksamhet.

Ett stort hinder i arbetet med att skapa denna gynnsamma struktur för fritidshemmen är faktiskt skolans verksamhet(!!). ”Vi måste se till barnets hela dag!” har blivit till en klyscha som slängs ut då ökning av fritidshemmets planeringstid kommer på tal. Alla vet vad den oftast står för – att skolan ska ha mer resurs av fritidshemmet men att det omvända inte kommer att ske under eftermiddagen. Oavsett behov. ”Skolan är ju faktiskt obligatorisk” är en annan helt irrelevant klyscha för sammanhanget som faktiskt inte har något med fritidshemmet att göra. Hurvida eleven måste vara i skolan trumfar inte på något sätt det faktum att vi har ett uppdrag för fritidshemmets verksamhet.

”Men. Så händer det något glädjande. Något som ger mig framtidshopp.”

Detta trots att fritidshemmet är en autonom verksamhet, som har behov av och mer än väl har en ekonomi att driva sin verksamhet med anställda heltider, ges inte dessa förutsättningar.
Att skoldelen av dagen prioriteras före fritidshemmet av rektorer, även då det kommer till lärare fritidshem, medför att planering, utvecklingstid, reflektion och förberedelse för verksamheten åtsidosätts. Det medför också att vi skapar två arbetsdagar i en, där kvalitet ersätts med att springa fort. Det påverkar fritidshemmets verksamhet negativt och bidrar till att lärare där flyr yrket och/eller springer in i väggen.
Tror vi att denna misshandel av yrket får fler studenter att söka sig till lärarutbildningar med inriktning fritidshem? Tror vi att vi kan locka tillbaka några av de 25% utbildade som redan lämnat yrket för att göra något annat? Tänker vi att vi överhuvudtaget ska kunna nyrekrytera utbildade lärare fritidshem?

Knappast.

Men. Så händer det något glädjande. Något som ger mig framtidshopp.
Jag läste Rektor Linnéa Lindquists inlägg om hur de strukturerar sin verksamhet på Hammarkullsskolan i Göteborg. ”Organisera fritidshemmet med fokus på kvalité!” löd rubriken.

Många lärare fritidshem kommenterar med glädje, och delar detta inlägg i yrkets många facebookgrupper och på twitter. Mest för att vi kämpat så länge men upplevt så få framgångar tänker jag.

Saker som av oss i verksamheten har diskuterats, bloggats och skrivits debattartiklar om under många år, skrivs nu av en rektor!
Trots att jag under så många år har hört ”att det inte går”, ”att skolan inte har råd med heltider för fritids om man inte tjänstgör i skolan” osv.

Det inger hopp inför framtiden.
Om huvudmän, skolutvecklare, rektorer och lärare fritidshem lär av detta utmärkta exempel.

Och. Om vi inom skolan gör upp med ”så har det alltid varit”‘.

Då finns det en framtid för fritidshemmen.

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*